Så kommer du på en grym affärsidé med 3 enkla steg

Att starta eget är en dröm för många, och här brinner vi också för företagande. Livet som företagare kan ofta vara utmanande och krävande på sitt sätt, men det allra svåraste är faktiskt inte att driva företaget utan att starta det. Trots det så startar det varje år tiotusentals nya företag, vilket kanske framstår som lite av en paradox – men svaret ligger i antalet som lägger ner igen.

Det varierar något över tid, men mer än hälften av alla företag som startar lägger någon gång ner, och ju längre tidsperspektiv man har, desto högre blir procenten. Sett över flera årtionden går närmare 90% av företag i konkurs och sett över 1-2 år från starten är siffran runt 60%. Faktum är att de här siffrorna dessutom ökar; enligt Creditsafe var antalet konkurser redan under 2019 (alltså före Corona-pandemin 2020) det högsta sedan 2005.


Vad detta beror på varierar givetvis stort från företag till företag, men gemensamt för många av de företag som går i konkurs inom de första åren från starten är att de inte har en fungerande affärsmodell. Det beror i sin tur ofta på att de antingen har en dålig affärsidé eller rentav en bra ide i grunden, men som inte fungerar i praktiken.

Det räcker inte med att ha en idé som man tycker om eller tror starkt på – alla kommer på idéer som vi sedan tycker låter väldigt smarta , främst just för att det var vi som kom på den. En affärsidé behöver också fungera rent affärsmässigt, på så vis att det faktiskt går att ta det från idéstadiet till en lönsam verksamhet. Därför ska vi gå igenom hur du tar fram en affärsidé som är både bra i teorin och fungerar i praktiken, och det är faktiskt inte särskilt svårt. Tre enkla steg är allt som behövs, men kom ihåg att inte hoppa över något steg. Det är lätt hänt när man är passionerad över något, men det kan straffa sig rejält i längden, både ekonomiskt och psykologiskt.

Steg 1: Identifiera ett problem – och hitta efterfrågan

Väldigt få bra affärsidéer kommer av att man har tänkt ut något sätt för att tjäna massor av pengar. Sådana idéer är lätta att ta fram men har oftast ingen koppling till marknadens verklighet eller faktisk potential. Ett exempel är tankar som låter ungefär såhär: Alla köper ju blommor, jag kan göra en app där jag marknadsför blomsterbutiker, det skulle nog massor vilja använda, och får jag bara 1% av marknaden så blir jag miljonär.

Men det är ingen affärsidé, det är en målsättning. Det finns ingen tydlig koppling mellan denna idé och hur marknaden ser ut, och även om det låter bra med ”…bara 1% av marknaden” så säger det inget om hur eller varför du skulle få ens 1% av marknaden. Det är en låg siffra, men det gör den inte mer realistisk. En bra affärsidé behöver svara på varför kunder skulle vilja använda denna app, och att du skulle göra det betyder inte att en miljon andra skulle vilja göra det.

Det finns inget sätt att på en sekund skaka fram en perfekt affärsidé som garanterat fungerar, tyvärr. Men det finns ett beprövat sätt som använts i hundratals år och som nästan alltid fungerar, beroende på att den speglar hur vi människor tänker och agerar. Och det är att hitta ett problem som ingen annan har löst eller som du kan lösa på ett bättre sätt.

Människor över hela världen har problem, och de är beredda att betala för att de blir lösta. Ett exempel är anti-virusprogram till din dator. Problemet är viruset, och alla vill ha en lösning för det, alltså att undvika att få datorvirus. Ett annat exempel är Netflix, som lanserade sin streamingtjänst när de flesta fortfarande fick åka in till en butik och hyra film på DVD eller Bluray. Det var alltså ingen ny eller revolutionerande idé i sig, men det löste ett befintligt problem på ett annat (och mycket bättre) sätt än tidigare – klicka på en knapp på datorn istället för att ta bilen för att hämta en plastskiva.

Vi är omgivna av massor av sådana här problem, och i de flesta fall behöver man inte miljoner kronor eller vara ett teknik-geni för att lösa problemen, eftersom majoriteten av problem är ganska små. Fundera på vilka problem du själv upplever i vardagen, och lyssna på andra. Du stöter förmodligen på massor av små irritationsmoment i vardagen lite nu och då, men har inte lagt dom på minnet eftersom det helt enkelt är så livet är. Tänk kritiskt och skriv gärna ner alla problem du stöter på som ingen annan verkar ha löst, från stort till smått. Ganska snart har du en lista med saker som folk förmodligen är beredda att betala för att du ska lösa åt dom. Och det är vad som på marknaden kallas för efterfrågan, vilket är den första halvan av din affärside.

Steg 2: Lös problemet – och skapa tillgång

Människor har i alla tider varit benägna att betala för att få hjälp med sina problem, och den här tendensen har ökat de senaste årtiondena på grund av en högre disponibel inkomst. Hittar du på en bra lösning på ett problem så ger du tillgång, och när tillgången möter efterfrågan (problem -> lösning) så har du en fungerande affärsidé.

Irriterar du dig på att dina dörrar slår i väggen bakom när du öppnar den? Det gjorde någon annan också, och hen löste det genom att ta fram vad vi kallar för dörrstopp idag. Jobbigt att gå runt med pappersbuntar? Någon annan höll med och uppfann gemet. Skulle det vara kämpigt att bara använda tangentbordet när du jobbar på kontoret? Du är inte ensam, och därför uppfann någon datormusen. Detsamma gäller för det allra mesta du använder idag.

I vårt första steg gav vi ett exempel på en dålig idé me den app som marknadsför blomsterbutiker. Detta löser inget problem; det är en idé som fokuserar på att tjäna pengar. Men det betyder inte att det inte finns hundra, eller tusen, olika problem i bara den branschen som du kan lösa. Ett exempel är att handla blommor i julstressen, såsom de i Sverige nästan obligatoriska julstjärnorna och julgrupperna. Här har vi ett tydligt problem, nämligen att människor inte har tid, ork eller lust att åka och köpa blommor när det finns oändligt mycket annat som ska fixas, från mat till julklappar, ungefär samtidigt. Vad vore en bra lösning på det problemet? Tja, kanske en app där kunden kan beställa just dessa blommor för hemleverans direkt till dörren, så kunderna slipper problemet (stressa, avsätta tid och så vidare) och du kan vara ganska säker på att en hel del skulle vara mer än glada att betala lite extra för den lyxen. 

Så låt oss omformulera den ursprungliga idén till en ny, med formeln problem > lösning: Alla har massor att göra i julstressen och begränsat med tid, men nästan alla vill ha julblomster. Jag kan spara tid för kunderna genom att erbjuda en tjänst där jag levererar julblomster direkt till dörren istället.

Nu har vi alltså tagit ett tydligt problem och hittat en ganska enkel lösning. Nu har vi en komplett affärsidé. Frågan är bara om den kommer fungera i praktiken?

Steg 3: Utvärdera och validera

Vi har ett problem, en lösning, och genom att kombinera dom så har vi en affärsidé. Bara genom att utgå ifrån att du vill lösa problem för kunderna så har du gjort mer rätt än de flesta, och du bör ha en ganska bra affärsidé i det här läget. Men huruvida du borde satsa på den idén eller ta fram en annan är en helt separat fråga. 

Innan vi ska känna oss nöjda med en affärsidé måste vi utvärdera den. Minns att vi i det första exemplet skrev in bisatsen ”…får jag bara 1% av marknaden så blir jag miljonär”. Detta utgår ifrån två saker; dels att det går att få en viss andel av marknaden (om så bara 1%) och dels att den andelen kommer vara ”värd” en viss summa. Det är ett vanligt och felaktigt sätt att tänka på, men det går inte heller att bara bortse från att bedöma potentialen i affärsidén. Det är inte enkelt eller gratis att starta ett företag, så du måste ha ganska klart för dig vad du kan förvänta dig innan du går vidare. Många idéer kan vara väldigt bra i sig, utan att för den sakens skull vara något du borde försöka göra till ett jobb, eller lägga ner tusentals timmar på.

För att utvärdera vårt exempel om hemleverans av julblommor och julgrupper behöver vi således kika på potentialen i idén. Finns det någon annan som gör just detta sedan tidigare, eller är marknaden helt öppen för dig, utan konkurrenter? Ju färre som konkurrerar med dig kommer öka dina chanser att få en större marknadsandel. Hur stor marknaden är kan dock vara betydligt svårare att uppskatta, eftersom du inte kommer ta andelar av den totala marknaden för blommor, utan enligt denna idé endast julblommor och endast de som vill ha hemleverans. Det är med säkerhet en mycket, mycket mindre potentiell marknad.

Vidare bör vi fundera på vad folk är beredda att betala för problemet som vi löser. En dörrstopp löser ju exempelvis ett väldigt vanligt problem, men lösningen kostar bara några tior. Hur mycket skulle du betala för att slippa lite av stressen kring jul? Förmodligen lite extra, men inte mycket mer än så. Här kan man tänka sig att det går att prissätta på två sätt – antingen så säljer man blommorna för samma pris och lägger på en fraktavgift, eller så säljer man blommorna dyrare (men utan fraktavgift). Det känns rimligt att någon skulle betala 100-200 kr extra för att få hemleverans, men kanske inte 1000 kr extra. Vid någon slags övre gräns så är lösningen inte värd merkostnaden för kunden, och ju dyrare du är, desto fler kunder exkluderar du, och minskar din potentiella marknad. Vi bör kunna vara säkra på att mervärdet i tjänsten är värt åtminstone 100 kr i genomsnitt och därmed så har vi en prislapp att utgå ifrån.

Därefter bör vi multiplicera detta med antalet kunder. Miljoner svenskar köper julblommor, så det är knappast inget problem att hitta kunder. Men hur många som du kan betjäna är inte lika självklart, för du har troligtvis inte tiotusentals anställda med tusentals bilar över hela Sverige. Istället är det rimligare att avgränsa till en enda stad, så låt säga Göteborg. Göteborg har en befolkning på omkring 600 000 personer.  Här bör du utan problem kunna hitta fler kunder än du har tid att betjäna under December, så hinner du med i genomsnitt 3 leveranser per timme och jobbar 8 timmar om dagen i December har du alltså 600 orders som du kan leverera. Med en marginal om 100 kr per order så omsätter du då 600*100 = 60 000 kr. Inte illa, eller hur?

Om du nu skulle göra samma sak varje månad på året så har du 60 000 x 12 = 720 000 kr i omsättning. Det finns bara ett litet problem med detta och det är att julen inte infaller varje månad på året. Affärsidén är alltså ganska sund i grunden, och skulle nog fungera som en lönsam sidosyssla just i jultider, men det vore inte särskilt smart att försöka bygga en verksamhet som enbart bygger på detta.

Nu kanske detta låter som ett självklart exempel, vilket ju är poängen för att göra det lättförståeligt, men vifta inte bort det här steget. Hade flera kritiskt utvärderat sina idéer hade färre startat företag som redan från grunden är dömda till att misslyckas. En affärsidé kan ofta förädlas och utvecklas, även när man stöter på problem som verkar omöjliga att lösa. I andra fall behöver man acceptera att idén helt enkelt inte bär sig som ett företag.

Du kan se den här processen som ett trafikljus. Steg 1 är rött, steg 2 är gult, och steg 3 är grönt. Precis som med ett trafikljus måste du gå uppifrån och ner, eller nerifrån och upp. Alltså: har du en ett bra problem, men ingen bra lösning i steg 2, så måste du gå tillbaka till steg 1 och omformulera problemet (eller hitta ett annat problem). Om du har vad du tror är en bra lösning , men som inte verkar affärsmässigt bärande i steg 3, får du gå tillbaka till steg 2 och försöka hitta en bättre lösning. På så vis kan du systematiskt och enkelt jobba fram en bra affärsidé utan att köra fast längs vägen. Nu lämnar vi över facklan till dig – och vi ser fram emot att se vilka problem du kommer lösa!